För att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats placerar vi cookies på din dator, telefon eller läsplatta.
Rörmärkningsnormer
Rörmärkningsnormer enligt EG-direktivet CLP-förordningen
Europeisk och svensk lagstiftning kräver att gasledningar, vätskeledningar, rörledningar och ventilationskanaler märks ut. Kraven är styrda under EG-direktivet CLP-förordningen, som sköts av Arbetsmiljöverket i Sverige.
Det är GHS, FN:s Globalt Harmoniserade System för klassificering och märkning av kemikalier, som ligger till grund för CLP, Classification Labeling Packaging. Denna klassificering säger att alla rör som hanterar farliga ämnen ska märkas med en eller flera GHS-piktogram med klartext, symbol och färg som anger innehållets egenskaper och flödesriktning med pil.
Arbetsmiljöverket föreskriver bland annat att synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt ska vara märkta med:
- Produktens namn eller en identifierande beteckning
- Faropiktogram
- Pil för strömningsriktningen
- Säkra upp att du märker korrekt
Rörmärkning vid olika produkter i samma rör
En rörledning som används för olika produkter med samma farliga egenskaper ska märkas med en samlingsbeteckning
Rörledningar med kemiska produkter med olika farlighet i samma ledning kan märkas med de olika produkternas namn och gemensamma faropiktogram, men man behöver då ange att det är alternativa innehåll, inte en blandning av dem
Den som spätt ut eller blandat produkten ska själv bedöma klassificeringen
Placeringen av varselskyltar - vad gäller?
Varselskyltar ska placeras så att de är väl synliga längs röret, i närheten av riskfyllda platser som ventiler och kopplingar. Varselskyltar ska placeras med mellanrum så att de är väl synliga var än längs röret man befinner sig.
Om färgmärkning finns kan mellanrummen mellan varselskyltarna vara längre, så länge det inte innebär en ökad risk. För ledningar som innehåller mindre farliga kemiska produkter, tryckluft till exempel, kan mellanrummen vara längre så länge det framgår tydligt vad rören innehåller.
De ledningar som är inbyggda behöver endast märkas vid de öppningar där de är åtkomliga, dock kan en skylt som varnar för farligt innehåll i vissa fall även behövas på inbyggnaden enligt §20A.
Symboler farliga vätskor
Brandfarliga vätskor med en flampunkt under 60°C räknas som en farlig kemisk produkt och ska därför märkas med faropiktogram enligt §20. Vätskor som har en flampunkt mellan 60 och 100°C kan enbart behöva en identifierande beteckning och pil som visar strömningsriktningen på rörledningen.
Faroklass “gas under tryck”
CLP-förordningen innehåller en faroklass som kallas “gas under tryck”. Den gäller för gaser med ett övertryck på minst 200 kPa (2 bar). Luft, som är en ofarlig gas, räknas som en farlig kemisk produkt om den har mer än 200 kPa och ska då märkas med faropiktogram. “Gas under tryck” är frivilligt att använda om faropiktogram för brandfarligt eller giftigt redan finns utmärkt.
Vattenånga är inte någon gas enligt CLP och räknas inte in under ”gas under tryck”, men Arbetsmiljöverket skriver vidare:
Vattenånga och heta vätskor är dock kemiska riskkällor och ska märkas enligt 18 §.
Produktnamn (t.ex. Vattenånga) och färgmärkning (grå för vattenånga) samt information om trycket är ofta lämpligt.
För ånga och hetvatten ger trycket en viktig upplysning om risken.
I tillägg kan gärna faropiktogrammet för gas under tryck anges även om det inte är obligatoriskt.
Tryckluftsledningar
Märkning ska finnas vid farliga ställen. Tryckluft innebär sällan lika många farliga ställen som för en hälso- eller brandfarlig gas. Det ska alltid kunna vara enkelt att identifiera vad en ledning innehåller, men för svåråtkomliga ställen som kräver särskild utrustning för att nå görs oftast bedömningen att märkning är onödig.
En tryckluftsslang som kan ses i sin helhet behöver i regel endast ha märkning vid uttaget för slangen.
Rörledningar med farligt innehåll ska alltid märkas
En rörledning som innehåller en farlig kemisk produkt måste alltid vara märkt. Är innehållet tillfälligt kan upphängda skyltar tjäna som märkning, de placeras då i närheten av farliga ställen.
Det innebär alltid en ökad risk för olyckor vid reparation och underhåll, därför är det viktigt att informationen om innehållet i ledningar och pumpar är tydlig och väl synlig.
Finns det regler för kallt vatten under högt tryck?
Det finns inget regelverk hos Arbetsmiljöverket som gäller för kallt vatten under högt tryck, men på grund av det höga tryck som finns i många anläggningar är olycksrisken stor vid ett haveri eller läckage. Därför ska man alltid göra en riskanalys med arbetsinstruktioner och rutiner.
Det ska alltid finnas pilmärkning som visar från vilket håll luft och vatten färdas. Är strömningsriktningen oklar ska dubbel pil användas.